Elbilarna tar en allt större del av trafiken. Nu visar ny statistik hur utvecklingen också börjar märkas i Sveriges elanvändning – och ökningen går snabbt även bland tunga fordon.
Sveriges vägtrafik använde sammanlagt 2,91 terawattimmar el under 2025, enligt Energimyndighetens nya statistik över elanvändningen inom vägtransporter. Det motsvarar 2,91 miljarder kilowattimmar.
Personbilar stod för den klart största ökningen i faktiska tal, medan elanvändningen procentuellt ökade snabbast bland tunga lastbilar och bussar.
Personbilar stod för den största ökningen
Personbilarnas elanvändning ökade med 485 GWh jämfört med föregående år. Det handlar inte enbart om renodlade elbilar. Även laddhybriders eldrivna körning ingår i statistiken.
Ökningen påverkas därför både av hur många laddbara bilar som finns och hur långt de faktiskt körs på el.
Naturvårdsverket har beräknat att laddbara personbilar stod för 21 procent av personbilstrafiken under 2025, jämfört med 18 procent året före. För samtliga fordonsslag utfördes omkring en tiondel av trafikarbetet med elfordon.
Den totala vägtrafiken ökade med två procent under 2025, medan trafikarbetet med elbilar och laddhybrider ökade med 24 procent, enligt Naturvårdsverkets analys av utsläppen från inrikes transporter.
Det betyder att den laddbara delen av bilparken växer snabbare än trafiken som helhet.
Lastbilarnas elanvändning mer än fördubblades
De största procentuella förändringarna syns utanför personbilsmarknaden. Elanvändningen hos tunga lastbilar ökade med 109 procent under 2025. För bussar var ökningen 66 procent.
Tillsammans använde de två fordonsslagen 108 GWh mer el än året före. Ökningen är stor i procent, men sker från betydligt lägre nivåer än för personbilar.
Tunga ellastbilar utgjorde under 2025 omkring en procent av den tunga lastbilstrafiken. Diesel stod fortfarande för 93 procent. Den fördubblade elanvändningen betyder därför inte att den tunga trafiken redan har blivit elektrisk, utan att omställningen har börjat märkas från en låg utgångspunkt.
Bussarna har kommit längre, framför allt genom elektrifierade stadsbussar. Där kan ett relativt begränsat antal fordon få stor effekt på elanvändningen eftersom bussarna kör långa sträckor varje år.
Siffrorna bygger på en modell
Statistiken är inte en direkt avläsning av alla laddboxar och publika laddstationer. Energimyndigheten beräknar elanvändningen med en modell som kombinerar fordonens körsträckor med andra fordonsuppgifter.
Körsträckorna hämtas bland annat från kontrollbesiktningar. Det innebär en viss eftersläpning, särskilt för nya personbilar och lätta lastbilar som normalt inte besiktas förrän efter tre år.
När fler besiktningsuppgifter kommer in kan tidigare års siffror därför revideras. Den senaste utvecklingen bland nyregistrerade elfordon syns inte heller omedelbart fullt ut.
Den som vill gå ned på detaljnivå kan se utvecklingen sedan 2016 i Energimyndighetens officiella statistikdatabas över vägtransporternas elanvändning.
Laddningen blir en allt större del av energisystemet
Nästan tre terawattimmar är fortfarande en begränsad del av Sveriges samlade energianvändning. Men utvecklingen visar att laddning successivt blir en större fråga för elnät, fastighetsägare, arbetsplatser och laddoperatörer.
För bilägaren är den tydligaste förändringen att allt fler körda kilometer flyttas från bensin och diesel till el. När även lastbilar och bussar börjar använda mer el ökar samtidigt behovet av laddplatser med hög effekt.
Statistiken visar alltså två parallella förlopp. Personbilar driver den största ökningen i faktiska kilowattimmar, medan den tunga trafiken växer snabbast procentuellt – men från en betydligt lägre nivå.
